Här står vi svenskar i dag

Vår förmåga att anpassa välfärdssystemet till de nya förutsättningarna kommer att visa om vi har en fungerande demokrati eller ej.

Jag använder begreppet ’Välfärd 1.0’ för att sammanfatta det svenska välfärdssystemet så som det såg ut år 2016, med de bakomliggande värderingar och den människosyn som präglar systemet.
Med ’samhället’ avser jag alla offentliga, skattefinansierade verksamheter.

Diagrammet nedan visar välfärdskostnadernas utveckling (mätt som andel av BNP) under de senaste nästan 140 åren:

Not:   Diagrammet skapades av Peter H. Lindert i hans bok Välfärdsstatens expansion (2004) och innehåller inte exakt samma kostnader som i min definition av Välfärd 1.0 (Utbildning, Hälso- och sjukvård samt Socialt stöd). Lindert har inte med Utbildning. Det ger ändå en relevant bild av hur välfärden tar allt större resurser i anspråk. Låt mig samtidigt peka på att i USA räknas inte företagsfinansierade välfärdskostnader med i diagrammet.

Resultatet är att Sverige år 2016 lade över 70 procent av alla skatteintäkterna på Välfärd 1.0. Så här såg Sveriges offentliga utgifter ut år 2016 (’välfärdskostnader’ är röda):

När välfärdens kostnader stiger påverkas hela ekonomin i Sverige.

Nu kan man inte skära alla välfärdskostnader över en kam. Utbildning är en investering i framtiden på ett annat sätt än Hälso- och sjukvård, respektive Socialt skydd, och jag kommer inte att försöka hantera frågor kring sektorn Utbildning. Det betyder inte att Utbildning är ovidkommande – tvärtom, om vi låter svårigheterna att finansiera Välfärd 1.0 gå ut över utbildningen (som redan är ett sorgebarn) kommer det att stå oss mycket dyrt i framtiden.

Det är framför allt två förändringar som vi behöver anpassa oss till:

  1. Åldersstrukturen
  2. Invandringen

De ökade kunskaperna om hur vi människor fungerar ger oss viktiga verktyg i det arbetet.