Åldersstruktur

Ju rikare vi blir, desto färre barn skaffar vi.

Så här ser konsekvenserna ut för Sveriges åldersstruktur:

Andelen unga minskar i takt med välståndsökningen och andelen 65+ ökar i ungefär samma takt. Gruppen ’äldre äldre’ (80+) växer allra snabbast– och förändringen går fort. När min dotter Christina föddes (1971) fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder (20 – 64 år) per person 80 och äldre. När hon själv fyller 80 kommer det att finnas sex.

Det här får stora konsekvenser eftersom olika åldersgrupper ställer olika krav på välfärdssystemet – och betalar olika mycket skatt. År 2010 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriften Framtidens utmaning – Välfärdens långfristiga finansiering där man gjorde en framskrivning av dagens svenska välfärdskostnader på grundval av den ändrade åldersstrukturen. Man drog slutsatsen att Välfärd 1.0 (allt annat lika) kommer att behöva 200 miljarder kronor extra år 2035 om vi vill kunna klara nuvarande takt i välfärdsutvecklingen.

Vad innebär den ändrade åldersstrukturen?

Och så var det invandringen . . .