Vad innebär den ändrade åldersstrukturen?

Sveriges befolkning blir allt mindre produktiv.

Sverige var som mest produktivt under den period då andelen unga (< 15 år) var 30 procent eller och andelen ”pensionärer” (65+) fortfarande var mindre än 15 procent. Då finns befolkningen i det s k ”demografiska fönstret”, är som mest produktiv.

Vilken roll spelar det här för ’samhällets’ intäkter?
Diagrammet nedan visar hur ’lönsamma’ vi svenskar är för ’samhället’ – allt i genomsnitt för olika åldersgrupper. Det kommer från Klas Eklunds bok Vår ekonomi, från 2001 så siffrorna är inte aktuella i absoluta tal, men ger en bra bild av hur ekonomin ser ut över en människas livscykel.
Upp till ca 15 års ålder är vi enbart en kostnad (utbildning, vård, barnbidrag mm) och vi går fortfarande med förlust för ’samhället’ upp till ca 20 års ålder eftersom kostnaderna för fortsatt utbildning inte möts av tillräckligt stora skatteintäkter. Efter 20 börjar vi äntligen leverera mer i skatt än vi kostar och vi förblir ’lönsamma’ upp till 64, då pension och vård/omsorg tar överhanden. Vi är alltså ’olönsamma’ under drygt hälften av våra liv.

Välfärd 1.0 byggdes när förutsättningarna att klara finansieringen var oöverträffat goda. Undra på att vi svenskar fick för oss att vi hade råd med allt. Den tiden är förbi. Nu handlar det i stället om hur vi ska anpassa oss till vår nya verklighet. Svenskarna i åldersspannet 20 – 64 ska ta hand om oss andra, barnens vård och skola, pensionärernas vård och omsorg – och pensioner. Ju större andel gamla, desto dyrare välfärd.

Tillbaka