Klanen – en framgångsrik samhällsform

Klanen växte fram som ett verktyg för att lösa tvister och därigenom undvika vendettor.

När människan blev bofast för runt 10.000 år sedan utvecklades flocken till en släktbaserad klan, och den formen för samlevnad är fortfarande den vanliga i stora delar av världen. Där är det klanen (inte staten) som är den grundläggande byggstenen i samhället. Den bygger på:

  • Släkttillhörighet, nästan alltid efter fädernelinjen. Nyckelordet är ”status”, dvs individens roll i klanen.
  • Individen har inga rättigheter som enbart individ, men däremot många skyldigheter å klanens vägnar. En av skyldigheterna är att (oavsett skäl) stötta sin klanbroder/klansyster i konflikter med omvärlden. Klantillhörigheten är därmed en avgörande faktor i många av striderna i Mellanöstern liksom i betydande delar av den jihad som drivs mot Västerlandet.
  • Klanens ledare utses genom ett gemensamt beslut inom klanen och är den som företräder klanen utåt.
  • Heder och skam’ har samma funktion inom klanen som ’samvete och skuld’ har för oss.
  • Egendom tillhör klanen, inte individen.
  • Kvinnan betraktas som egendom och skyddas och försvaras som sådan.

Klanens regler leder exempelvis till att om en flicka som lever i en klankultur skaffar sig en svensk boyfriend på egen hand kan flickan drabbas av klanens fördömande. Flickans heder är för evigt förstörd – den kan aldrig återvinnas eftersom hon förlorat sin ”renhet”. Pappans heder är också skadad, men kan återvinnas – ofta till priset av dotterns liv. Om han låter saken bero blir han själv hederslös, utan den status och tillhörighet som klanen ger honom. Hans ”rätt att existera” hotas. Allt det här är självklart för klanmedlemmen, lika självklart som rösträtten är för oss svenskar.

Klaner återuppstår när vi inte lyckas integrera våra invandrare och tar då ofta formen av gängbildningar (och i värsta fall terroristgrupper) med sina egna lojaliteter och rättssystem. En av de viktigaste frågorna kring integrationen av kommande flyktingar är hur starkt klantänkandet är bland de som söker sig till Sverige .

Hur kan vi ’släppa in’ de nykomna?

Det  är viktigare än någonsin att vi förstår de värderingar och regelsystem som härskar inom klanen. Det vore ett fatalt misstag att tro att det enbart är en fråga om att lära invandrare hur ”det går till i Sverige” – och att de då ska acceptera demokratins spelregler. Vi måste förstå vilka värderingar som gäller inom klanen och, inte minst, vilka fördelar klanen ger sina medlemmar.

Sedan är det en annan fråga: Hur många av de nykomna lever kvar i sitt klantänkande och hur många är på väg in i ett ”västerländskt tänkande”? Och hur ska vi (Migrationsverket?) veta var på skalan mellan ytterligheterna de enskilda individerna lever?
Här kan jag tänka att det har vi (Migrationsverket) inte att göra med – så länge som de nykomnas beteende fungerar i den svenska ramen.

 

Tillbaka