Vilka effekter får de äldres ökande ensamhet?

Människor som upplever sina liv som meningsfulla förblir friska i långt större utsträckning än människor som skyddas, blir omhändertagna.

’Kvarboende i hemmet’ är en billig modell för ’samhället’, men vilket pris utkräver den av de gamla och deras närmaste – och av en sjukvård som brottas med växande köer?

Ett stort antal äldre bor ensamma i sina lägenheter och träffar bara den tidspressade hemtjänstpersonal som kommer på besök. De flesta bor kvar tills de flyttas till någon av de allt färre platserna på vård-/omsorgs-boende. Detta spelar en stor roll för de berördas hälsa, eftersom det finns ett tydligt samband mellan social miljö och hälsa.

Den sociala miljön påverkas av individens kontaktnät, hur ofta och i vilka sammanhang man träffar familj och vänner och deltar i olika aktiviteter som känns ”värda besväret”.

Låt mig ta två exempel på den sociala miljöns betydelse, hjärt-/kärlsjukdomar som står för de största, och demens/Alzheimers sjukdom, som står för de snabbast växande vårdkostnaderna i Sverige.

Kristina Orth-Gomér är en av pionjärerna på området. På 1980-talet startade hon forskning kring sambandet mellan social miljö och hjärt-/kärlsjukdomar. Röda Korsets skrift Sociala relationer redovisar en del av resultaten. Det är en skillnad i risk på 20 – 40 procent för förtidig död i hjärt-/ kärlsjukdomar bland män för män som lever i en ”god” respektive en ”dålig” social miljö.

Två forskare, Laura Fratiglioni och Eva von Strauss, har på Folkhälsoinstitutets (numera Folkhälsomyndighetens) uppdrag skrivit rapporten ”Multisjuklighet och demens – vad kan förebyggas?”. De konstaterade att äldre som ofta deltog i mentala, sociala eller produktiva aktiviteter (trädgårdsarbete, matlagning, handarbete, . . .) hade 30 – 40 procent lägre risk för demens. Att delta i aktiviteter som kombinerade två eller tre komponenter halverade risken. De säger sammanfattningsvis att om 10 procent av den äldre befolkningen skulle öka sin sociala aktivitet skulle fyra procent av hela den åldersgruppen kunna undvika att drabbas av demens. Det motsvarar 70.000 av dagens 1,9 miljoner pensionärer. Eftersom en plats på ett vård-/omsorgsboende kostar uppskattningsvis 750.000 kronor om året, så blir dessa ”undvikbara” kostnader för 70.000 vårdplatser 40 – 50 miljarder – om året.
Det är den monetära kostnaden. Vad innebär ensamheten för människors livskvalitet?

De svenska forskarna är inte ensamma. Professor J. S. House och hans forskargrupp vid Department of Epidemiology, University of Michigan, säger att dåliga sociala relationer är lika farliga för hälsan som en omfattande tobaksrökning. Storrökare förkortar sina liv med 10 – 12 år.

Professor John T. Cacioppo vid University of Chicago har tacklat samma sorts frågeställning från ett helt annat håll. Hans forskning utgår från ’ensamhet’, snarare än ’social miljö’, och fokuserar på att förstå hur biologiska system påverkas av sociala processer. Cacioppo finner starka samband mellan upplevd ensamhet och en rad former av ohälsa, bl. a. hjärt-/kärlsjukdomar, Alzheimers, fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser.

 

Tillbaka