Tar jag tillräckligt stor hänsyn till den tekniska utvecklingen?

Enligt Stefan Fölster kan upp till hälften av dagens jobb komma att automatiseras inom tjugo år.

Prognosen väcker minst två frågor:

  1. Kan vi hantera den stora omställning i arbetsmarknaden som han siar om?
  2. Vilka effekter får omställningen för välfärdens ekonomi?

När man läser Stefan Fölsters skrift är det frestande att se köer av arbetslösa framför sig, något i stil med den stora depressionen under 20 – 30-talet – men det stämmer inte alls med vad som faktiskt redan pågår. Så här har andelarna sysselsatta inom olika sektorer förändrats under de senaste 50 åren:

Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk, fiske har praktiskt taget försvunnit. Industrin (som fortfarande används som ”mall” på arbetsmarknaden) har sjunkit från en tredjedel till en tiondel av sysselsättningen. Har den utvecklingen inneburit massarbetslöshet? Naturligtvis inte. De berörda individerna har flyttat från sina gamla jobb till nya sorters jobb inom den privata tjänstesektorn eller offentlig verksamhet. Något liknande kommer säkert att ske även i framtiden – om vi inte ställer till med arbetsrättsliga hinder och annat för en sådan anpassning.

Ett stor problemet i sammanhanget är att den offentliga, skattefinansierade verksamheten har stått för 90 procent av tillväxten i sysselsättning under de senaste 65 åren. Skälet är i stor utsträckning att den privata sektorn har drivit ett mycket hårdare rationaliseringsarbete än den offentliga sektorn. Sveriges höga sysselsättningsgrad har alltså hållits upp genom anställningar i den offentliga sektorn. Det förklarar en del av våra svårigheter med finansieringen. (Jag vet inte hur statistiken hanterat de upp emot 200.000 anställda i privata välfärdsföretag – de är ju också skattefinansierade.)

Naturligtvis kommer delar av välfärden att automatiseras, men det handlar troligen om andra processer än inom industrin. Jobben inom välfärden kräver empati, mänsklig närhet, förhandlingsförmåga, . . .

Den framtida åldersstrukturens krav blir svåra att hantera fullt ut. De kommer att ställa krav på fler som är verksamma inom vård och omsorg oavsett framtida mekaniseringsgrad. Samtidigt är det dessutom så att automatiseringen snarast kommer att pressa skatteintäkterna nedåt, inte uppåt. Kom ihåg att skatten på arbete drar in nästan tio gånger mer än skatten på företagsvinster. Här finns ingen (d)undermedicin att hämta – annat än genom en radikal omläggning av hela skattesystemet.

Tillbaka