Vilka hinder kommer ett anpassningsarbete att möta?

Den som vill göra ändringar i välfärden möter hinder, individers beroende av Välfärd 1.0, politiker som är rädda om sina jobb – och om makten, särintressen som vill bevaka sina egna intressen och ideologer som inte kan/vill kompromissa kring sina värderingar.

Det pågående ’lappandet-och-lagandet’ inom den stötskyddande välfärden ökar människors otrygghet och misstänksamhet mot politikerna – och i förlängningen vår demokrati. Politikernas bristande uppriktighet om varför man alls behöver ’lappa och laga’ är ett underkännande av oss som medborgare och bidrar till en farlig utveckling. Det leder till att Sveriges stötskyddande välfärdssystem gör oss medborgare mindre kapabla att försvara och utveckla vår demokrati – eller oss själva, för den delen.

Hur ser medborgarens roll ut?

Politiska ledare (och byråkrater) som blivit ”vana” vid makten är rädda för förändringar som skulle kunna hota maktinnehavet. Under de senaste nästan 50 åren har ersättningarna till politiker och politiska partier dessutom höjts (av politikerna själva) till en nivå som ligger runt sammanlagt en miljard kronor om året. Det bidrar säkert till att många av dem är rädda för ”kreativ förstörelse”.

Hur har politikernas villkor utvecklats?
Vad har de förändrade villkoren inneburit för svensk politik?

Det finns många särintressen. När jag här tar upp två områden (LO och Hyresgästföreningen, båda med stark koppling till socialdemokratin) är det för att illustrera hur samspelet mellan regeringsmakt och särintressen kan skapa osunda hybrider.

Vi har i praktiken en arbetsmarknad som stänger människor ute. Detta sker (jag hörde LO’s ordförande säga detta på TV) för att upprätthålla de existerande lönenivåerna för dem som har ett jobb. Det är ingen tvekan om att samarbetet (s) – LO har givit båda parter mycket stora politiska och ekonomiska fördelar. Ändringar i nuvarande maktbalans riskerar att leda till förlust av bådadera.

Hur ser LO’s roll ut?

Hyresgästföreningen har förhandlingsmonopol och i praktiken vetorätt vid hyresförhandlingar. Man kan i princip sätta sig vid förhandlingsbordet och vänta ut motparten. Om avtal inte nås kan ju hyrorna inte höjas. En borgerlig regering (Friggebo) gav dessutom HGF rätt att via hyresvärden dra in 144 kronor i ’förhandlingsersättning’ per hyresgäst och år – oavsett om hyresgästen är medlem i HGF eller ej. Det låter inte så mycket – men år 2016 betalades mer än hälften av de totalt 205 miljonerna i förhandlingsavgifter av icke-medlemmar. Arbetet med att dra in pengarna sköts dessutom av motparten, dvs fastighetsägaren.

HGF spelar en viktig roll i (s) valkampanjer genom att göra utspel som ”råkar” gynna (s).

Hur ser Hyresgästföreningens roll ut?

Den som vill driva ett förändringsarbete inom ramen för en demokrati behöver kunna redovisa relevanta och korrekta fakta – och samtidigt påverka människors värderingar. Det senare är det svåraste.

Historiskt har det oftast krävts kriser som rubbat människors livsförhållanden in i grunden (krig, svält, pandemier, . . .) för att grundläggande värderingar ska ändras. Den som vill bidra till att värderingar ändras utan att ’invänta’ katastrofala händelser behöver göra dessa risker synliga och trovärdiga innan de inträffar – och samtidigt erbjuda trovärdiga alternativ.

Varför spelar värderingarna en så stor roll?

Det är dags för ett demokratiskt uppror mot våra nuvarande makthavare.