1.2.3. Åldersstrukturen

Ju rikare vi blir, desto färre barn skaffar vi.

Därför ser Sveriges framtida åldersstruktur ut så här (åldersgrupper mätta som andelar av totalbefolkningen):

Andelen unga (0 – 19) kommer att fortsätta minska och andelen ’gamla (65+) ökar i ungefär samma takt. Gruppen 80+ växer allra snabbast – och förändringen går fort.

När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder. När hon själv fyller 80 kommer det att finnas sex.

Det här får stora konsekvenser eftersom olika åldersgrupper ställer olika krav på välfärdssystemet – och dessutom betalar olika mycket skatt. Så här ser det ut:

Den svarta delen av diagrammet visar över-/underskott ue ’samhällets’ synvinkel för olika åldrar och ska läsas mot den vänstra y-axeln. Den röda delen av diagrammet visar hur antalet individer 80+ ökar under perioden 2000 – 2100 och ska läsas mot den högra y-axeln.

Som synes är det de ”dyraste”, 80 och äldre, som tar allt med plats. År 2010 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriften Framtidens utmaning – Välfärdens långfristiga finansiering där man gjorde en framskrivning av hur de svenska välfärdsutgifterna påverkas av den ändrade åldersstrukturen. Man drog slutsatsen att Välfärd 1.0 (allt annat lika) kommer att behöva 200 miljarder kronor extra år 2035 om vi vill kunna klara nuvarande takt i välfärdsutvecklingen.
De senaste årens stora invandring är ett annat område som skapar bekymmer.

Tillbaka till Svarta hål – utgifter.