2.3. Kan intäkterna ökas?

Man skulle kunna höja skatterna för befintliga skattebetalare – eller öka antalet skattebetalare.

För att välfärd 1.0 ska kunna finansieras år 2035 skulle vi behöva höja kommunalskatten från 32 till 45 kronor. Alternativet är 800.000 nya skattebetalare – i den privata sektorn. Eller en blandning av de åtgärderna.

Låt mig börja med kommunalskatten. En höjning till 45 procent skulle sluka hela matkassan för en vanlig familj – samtidigt som det stora flertalet svenskar redan i dag lever från lön till lön. Bilden nedan visar hur det såg ut år 2004 (SCB har slutat att redovisa den här typen av information). Stapeln längst till vänster visar att den ”fattigaste” tiondelen av de svenska hushållen hade skulder på i genomsnitt ca 400 000 kronor exklusive fastigheter, medan stapeln längst till höger visar att den rikaste tiondelen hade upp emot 700 000 kronor i tillgångar, fortfarande exklusive fastigheter. Jag är övertygad om att mönstret lever kvar. Det stora flertalet hushåll saknade alltså den buffert som skulle göra att man klarade nästa hyra om lönen uteblev.

Vi skulle också kunna öka antalet skattebetalare. Det skulle behövas runt 800 000 arbetsföra människor – och 800 000 nya jobb för dem – för att öka skatteintäkterna med 200 miljarder år 2035.

Har Sverige sådana arbetskraftsreserver?

Så här såg befolkningsstrukturen ut hösten 2018 (AKU november 2018, miljoner individer, ytorna är proportionella mot antalet individer).

2,7 miljoner personer arbetade inte den här veckan, de som inte ingick i arbetskraften, de arbetslösa och de som var frånvarande (sjukdom, föräldraledighet, semester, …). Bland dem som stod utanför arbetsmarknaden fanns bland annat 0,9 miljoner under 75 år som är pensionärer, 0,6 miljoner som är heltidsstuderande och 0,2 miljoner ”förtidspensionärer”, totalt 1,7 miljoner. Rekryteringsunderlaget är inte stort, ca 0,3 miljoner.

Vad kan göras inom dessa ramar?

Om åtgärder på de här områdena inte räcker – och det kommer de inte att göra – återstår ökad invandring eller en mycket omfattande automatisering. En sådan invandring är redan igång, men vi släpper inte in de nyanlända på arbets- eller bostads-marknaderna. En omfattande automatisering är också på gång, vilket kommer att få effekter på ’samhällets’ skatteintäkter – om vi inte ändrar vårt skattesystem.

Har vi ett näringsliv som vill anställa så många människor. Om inte, vad står i vägen för en sådan ”hunger på arbetskraft’?

Det är inte realistiskt att sikta på så många nya jobb inom nuvarande ramar. Vi saknar både människorna och jobben.

Om vi inte kan hitta tillräckligt med arbetskraft – kan vi öka produktiviteten?

Tillbaka till Kan hålen tätas?