3.1. Konsekvenser av de olika bilderna

De olika bilderna av människan leder till olika sätt att tänka kring vår välfärd.

Den begränsade (stöttåliga) människosynens företrädare fokuserar på ”livets resultaträkning”. Den är dynamisk.
Så här utvecklades ditt liv under det här året, tycker du att det är OK?”
Här ligger makten (och ansvaret) hos individen – om hen inte är nöjd med resultatet måste hen själv fundera över vad som behöver ändras.

Den obegränsade (stötskyddande) människosynens företrädare fokuserar på ”livets balansräkning”. Den är statisk.
”Så här ser det ut just nu – är det rättvist?”. Svaret blir nog ofta ”nej, det är det inte”.
Då (om inte förr) ingriper eliten med lagstiftning och regler för att se till att det ”blir rätt”. Sedan dröjer det inte länge innan man försöker förebygga oönskade beteenden genom styrande lagstiftning.

Motupplysningens företrädare fokuserar på maktinnehavarens prioriteter. Individens reaktioner betraktas enbart utifrån om de bidrar till maktinnehavarens egen måluppfyllnad.

McDonalds-jobb är ett bra exempel på vilka effekter de olika synsätten får.
Den som tänker ’resultaträkning’ frågar: ”Är det här ett bra sätt att öppna dörrar för ungdomar som vill komma igång på arbetsmarknaden?”
Den som tänker ’balansräkning’ säger: ”Deras löner är för låga – det måste vi förhindra!”.
Makthavaren frågar: ”Hur ska jag kunna få ut bättre prestationer ur mina ”verktyg”?

Ingen av bilderna utesluter möjligheten att enskilda människor känner och visar empati, lojalitet, vänskap. Historien är full av exempel på detta. Det som skiljer bilderna åt är dels var fokus ligger, på kollektivet eller på individen, dels uppfattningen om människans förmåga att hantera makt.

Dagens bild av människan ser ut så här

Tillbaka till Människan.