3.2. Dagens bild av människan

Det handlar inte om vilken sorts människa som är ’önskvärd’ – utan om vilken sorts människa du och jag är.

En amerikansk forskare sammanfattade situationen så här:
Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga vad som är viktigast för en ytas storlek, längden eller bredden!”

Vi är resultatet av tusentals generationer av överlevare. Våra förfäder varit stöttåliga nog för att hinna sätta barn till världen. Deras första prioritet var att överleva själva och att se till att barnen överlevde.
Flocken mångfaldigade individernas (och deras barns) möjligheter att överleva. Priset för att bli accepterad av de andra i flocken var att man bidrog till flockens överlevnad.
Om någon/några ställde till med bråk inom flocken försämrades möjligheterna att överleva. Därför var lojalitet en överlevnadsfaktor tillsammans med tolerans, samarbetsvilja och förmåga att kompromissa.
Livet i flocken medförde samtidigt nackdelar. Den starka känslan av att höra till skapade ett ”vi och dom andra”, där ”dom andra” för det mesta var fiender. Du och jag är barn till sådana överlevare. Vi bär med oss själviskheten, behovet att skydda barnen, behovet att höra till, visa lojalitet . . .

När människan blev bofast för runt 10 000 år sedan samlades flockarna efter hand ihop till klaner, stammar, riken. Det växande välståndet gav utrymme för specialisering – som ledde till ett ännu större välstånd. Välståndet tillät att en styrande elit utvecklades, en elit som levde på vad andra producerade. Fram till för några hundra år sedan levde praktiskt alla utanför eliten i extrem fattigdom. Svälten var ett ständigt hot. De allra flesta kunde inte läsa. De var beroende av vad eliten (härskaren, adeln, kyrkan) ansåg att de behövde veta. Detta gällde för människors liv under tusentals år, ända fram till början av 1900-talet.

När vi ser på vad vi människor har åstadkommit sedan dess finns det goda skäl att tro att mänskligheten är inne på rätt väg– och att bygga vidare. Det här är några exempel bland många på vad vi har åstadkommit:

Andelen människor på jorden som lever på mindre än ca 20 kronor om dagen har fallit från runt 90 procent för två hundra år sedan till mindre än tio procent – och trots folkökningen har även antalet individer börjat minska.
Under samma period har läskunnigheten ökat från 20 till över 80 procent.
Jag kunde fylla sidor med liknande diagram som alla visar världens häpnadsväckande framsteg, men nöjer mig med att hänvisa till Hans Roslings bok, Factfulness. Den finns i källförteckningen.

Nu är vi ju inte helt rationella. Känslor, värderingar och visioner styr i hög grad våra beslut.

Tillbaka till Bilder av människan.