4.2.1. Incitament till sparsamhet

Få budskap är så tydliga som de som påverkar den egna ekonomin.

När vi utvecklar incitament som uppmuntrar till en klokare användning av andras pengar gäller det att identifiera vem som fattar de utgiftspåverkande besluten. Det är där incitamenten ska sättas in. Sedan gäller det att finna de argument som har störst utsikt att gå hem hos beslutsfattaren. Det kan vara pengar, men också andras uppskattning, framgång i jobbet, möjlighet till mer fritid – vad det nu är som är viktigt för beslutsfattaren och kan mätas, men inte trollas med. Det här är svårt, men vilka alternativ kan vi hitta som skulle öppna för samma sorts effekter?

Här är några utgiftspåverkande valsituationer – och tänkbara incitament. Exemplen måste ses som råskisser, avsedda att visa vilken sorts tänkande som behövs för att begränsa välfärdskostnaderna.
”Är jag så sjuk att jag behöver stanna hemma (individen)?”
Ska varje vuxen ha en egen sjukvårdsbudget – med en årlig ”återbäring” till den som gör av med mindre?
Den som behöver en dyrare vård ska naturligtvis få den.
”Är det den bästa vård jag kan ordinera för den här personen verkligen att ’stanna hemma’ (läkaren)?”
Ska husläkaren ha en egen sjukvårdsbudget baserad på de patienter hen har – och uppföljning av budgetutfallet?
I dag betalar en annan myndighet (sjukkassan) de kostnader läkaren ”skapar”. Vem har ansvaret?

 ”Finns det något annat sätt att ta hand om mitt sjuka barn än att vabba (individen)?
Ska varje förälder/föräldrapar ha en budget för föräldraledighet/vab som gör det lönsamt att minimera  utnyttjandet?
”Vad kan jag göra för att förbättra min pension” (individen, arbetsgivaren och ’samhället’)?
Ska den som arbetar längre och/eller hens arbetsgivare få bestående skattemässiga eller pensionsmässiga fördelar?
”Ska jag spara ihop en ekonomisk buffert som tar hand om negativa överraskningar” (individen/’samhället’)?
Ska buffertsparande uppmuntras skattemässigt? Hur ska det bli ’lönsamt/lockande’ för individen att använda en sådan
buffert
?
”Vilken sorts boende kommer att passa mig när jag blir äldre (individen)?”
Ska boendeformer mellan ”kvarboende i hemmet” och ”trygghetsboende” för det växande antalet gamla uppmuntras?
(’samhället’/individen)

”Hur ska vi se till att den här personen hittar ett jobb” (kommunen och arbetsförmedlingen)?
Kan kommunen/arbetsförmedlingen få en ”bonus” för varje långtidsarbetslös i kommunen som hittar och behåller ett jobb?
”Hur ska vi precisera människors ansvar – och följa upp det som sker – även inom offentlig verksamhet”
(’Samhället’)?
Ska rektorer i den offentliga skolan få ett uttalat ansvar för sin verksamhet i form av kommunala friskolor?

’Samhällets’ svaga produktivitetsutveckling väcker frågan om välfärdstjänsterna kan produceras billigare på något annat sätt.

Tillbaka till Framtidens välfärd.