5.1. Värderingar

Här är några av de ”sanningar” som cirkulerar i debatten.

Demokratin finns, så vi behöver inte arbeta för att behålla den. Därmed kan vi också ta det välstånd som demokratin låter oss skapa för givet.
’Samhället’ kommer att kunna fortsätta leverera välfärdstjänster närhelst de efterfrågas.
Människor kan fostras till lojala medborgare. Därför behöver en klokare (och godare) elits ingenjörer planera och konstruera samhället åt ’de andra’.
Bara den goda eliten förmår/vill bygga det stötskyddande folkhem som ’de svaga’ behöver.
Oppositionen är definitionsmässigt ’ond’ eftersom den inte tycker likadant som eliten, så det gäller att se till att ’de onda’ inte tar makten. I det arbetet är det OK att bygga organisationer omkring partiet som bidrar till att rätt elit (den goda) behåller makten.
Eftersom företagens och företagsägarnas vinster är pengar som de ”tagit från andra” är det OK att betrakta företagarna som girigbukar som tär på ’samhällets’ resurser – och att beskatta dem rejält. Man accepterar motvilligt att internationell konkurrens sätter gränser för vad som är möjligt – men inte för vad som är önskvärt (enligt debattörerna).

Det här är naturligtvis inte vad Stefan Löfvén säger, och det är säkert inte så han tänker heller. Det är däremot åsikter som ligger som ett dolt lager under (inte bara) vänsterns ställningstaganden. Sådana värderingar är ett av de största hinder som en förändrare möter.

Jämför de här ”sanningarna” med den bild av människan som forskningen ger oss i dag: Människan har en medfödd uppsättning egenskaper som utvecklats därför att de hjälpte våra förfäder att överleva länge nog för att hinna få barn. Egenskaperna omfattar själviskhet, men också omtanke om familjen/flocken, lojalitet. Viljan att försvara familjen/flocken skapar ett ”vi och dom”, där ”dom” är fientliga, farliga. Det är det här bagaget som vi ärver – vad vi sedan gör med det är vars och ens eget ansvar.

Varifrån kommer företagens vinster då?

Pengar ’skapas’ när någon blir så duktig på att producera saker eller tjänster att andra föredrar att köpa dem framför att lägga tid på att själv tillverka dem. En ganska stor del av det ’mervärde’ som skapas hamnar hos ’samhället’ genom olika skatter – vilka betalar för alla de tjänster ’samhället’ erbjuder oss. Låt mig ge ett exempel:

Jag tillverkar en cykel för 9 500 kr och säljer den för 10 000 (exklusive moms) till en skräddare som är bättre på att sy. LÄNK Jag har därmed skapat ett mervärde på
500 kr i mitt eget företag. Dessutom har mina leverantörer på motsvarande sätt skapat mervärden genom sina leveranser till mig av maskiner, material, byggnader, transporter osv. Detta har lett till att ’samhället’ dragit in följande skatter (detaljer bakom siffrorna):

Kronor
Skatt på arbete                           2 629   preliminärskatt plus arbetsgivaravgift
Företagsskatt                                 146
Moms                                             2 500
Andra konsumtionsskatter     559   belastar löntagaren
Skatter totalt                            5 834

Den cykel jag sålde har alltså gett följande ”inkomster”:

’Samhället’                               5 834
Min firma                                     390
Mina leverantörer                   127
De anställda                           3 171

Vilka andra intäktskällor har ’samhället’ – och hur stora är de?

De skattekällor som finns med i exemplet står för runt 90 procent av ’samhällets’ totala intäkter. Resten består av avgifter för olika ’samhällstjänster’, försäljning av offentliga tillgångar, finansiella och kalkylmässiga poster samt EU-bidrag. Eftersom den offentliga verksamheten finansieras praktiskt taget helt genom skattemedel återstår bara det privata näringslivet som finansiär av vårt välstånd, och i förlängningen av vår demokrati.

Men låt mig gå vidare till motorn i våra liv, våra visioner.

Tillbaka till Vilka hinder står i vägen för förändringar?