5.3. Mod att agera

De flesta av oss är beroende av den senaste lönen för att få mat på bordet.

De allra flesta svenska hushåll saknar en egen ekonomisk buffert – redan innan de stora och växande fastighetslånen räknas in.
Varje stapel i diagrammet nedan representerar en tiondel av alla svenska hushåll. Röda staplar ”nedåt” i diagrammet visar skuldsättning, blå staplar uppåt visar tillgångar – allt exklusive fastigheter. Fyra vuxna svenskar av fem har inte någon reserv alls om lönen uteblir.

Hur påverkar detta vårt mod att agera?

Beroendet av andras (’samhällets’) beslut leder till att människor känner sig otrygga. De söker trygghet där de tror sig kunna finna den. Många svenskar verkar att ha tappat tron på den demokrati som givit oss både frihet och välstånd. I en Novus-undersökning hösten 2017 svarade nästan hälften (40 procent) av de tillfrågade att det vore bättre om en uppsättning experter – snarare än politikerna – bestämde. Tio procent tyckte att Sverige behöver en stark ledare som står över regering och riksdag.

I samma undersökning svarade 75 procent av de tillfrågade att de anser att Sveriges demokrati är hotad.

Varför är det svenska civilsamhället så svagt?

Ett skäl är tveklöst (s’) anspråk på att ”ta hand om”, ett anspråk som statsministern formulerade ungefär så här när han kommenterade 2015 års flyktingström till Sverige:

Det här borde ‘samhället’ ta hand om – vi borde inte behöva några frivilliginsatser!

Den inställningen bidrar till att skapa ett ännu större stötskyddsberoende. Människor som behöver se livet som begripligt, hanterligt och meningsfullt erbjuds i stället en brist på klartext om välfärdens faktiska ekonomi och röstköpsreformer i stället för visioner, mening och hopp.
I det läget är förändringsmodet inte stort.

Vilken roll har våra politiker i den här utvecklingen?

Tillbaka till Vilka hinder står i vägen för förändringar?